Förvägrad lantlivets fröjder, sonen skulle nödvändigtvis ha tjatmorsefri grillfest med kompisarna, ägnar jag mig istället åt att rekapitulera glimtar ur den gångna veckans detaljgranskning.
Följande genomgicks:
Den sk göteborgshumorn slog till igen. Den här gången i Spårvägens skepnad.
Eller tja, reklambyrån de använder hade väl lite kul, kantänka.
Ensam med sina
demoner sitter han där igen. Närmast osynlig inne i bubblan av förvirring.
Någon säger att han för sin dialog på främmande tungomål.
Jag går inte tillräckligt nära för att höra, men noterar att han bytt skjorta och tänker att han måste ha sin resväska stående nånstans.
Fast byxorna är de samma.
Några nyanser mörkare.
Äntligen nån som fattat!
Pustervik, det ”
öppna huset för scenkonst”, tycks vara i full gång med att utöka sin uteservering.
Lite sent påtänkt förvisso, men vänligen notera med vilket trädslag de tänkt sig pryda densamma.
Just det GRAN, inte nån jämra
palm.
Bravo! mummelutropar jag och trycker snabbt ner julångesten som objuden sticker upp sitt fula tryne.
Åååååh nej!
Jeppar som låser fast sina cyklar på tvären, så de tar lika
mycket plats som tre, fyra normalt ställda, borde förbjudas!
Hur ska jag få plats med min nu?
Har tappat stället, måste lutas ju. Grrrrr.
När nu ändå de politiska fraserna och orden tycks sakna
trovärdigt innehåll, så tja – så här kan man ju också försöka få folk att se det.
Persson, Reinfeldt – och i Göteborg då en styck Hallberg – är det då inte längre någon skillnad mellan pest och kolera?
Kanske inte.
Ja, så var det hon hårdamen igen.
Eller var det månne, som
Nebulosa föreslog,
ett "väl inlugget lakan" som hängde från hjässan och dinglade?
Eller handlar det kanske om hampa?
Tvinnad sån då. Ja, typ snöre. Eller äh, glöm det!
Här är en liten närmare titt, så du själv kan avgöra.
Eller inte.
"Unter den Linden" på stadens eget öststatstorg, är det inte särskilt romantiskt.
Fast så är där förstås inte lindar heller, utan almar.
Mer om "under lindarna"
HÄR.
Nu hägrar tv-soffan, vilken jag tänker ligga PÅ!
//For Your Ears (Yes, I finally changed the music!): Tom Petty – This Old Town (Highway Companion, 2006) //
