Hello Mine, Goodbye Sunny Days

En fullpackad berlinsk snabbis, en blötlagd midsommar och så går den sommar de svage kallar höst in på refrängen.

Återigen har gruvportarna slagit igen. Samhällsmaskineriet kräver ständigt mer kol för att hjulen skall snurra och i ett av dem springer en liten ökenråtta med tungande hängande ner på bröstet.
Ser ni?
Det är jag, ensam och övergiven – lost in the Twilight Zone!
En efter en får slavarna i gruvschaktet nåt glasartat i blicken. Här, men redan där, i hängmattan, på semester.
Snart försvinner både Superior Boss och Big Wanna Be Super Boss och lyser upp en aning med sin frånvaro. Vi, de få kvarvarande tappra, gör några valhänta försök att dansa på borden.
Blir liksom ingen fart på det, tyvärr.


Same procedure as last . . .

Duvan på bakgården moonar mig där jag står och tröströker.
Värpt och klar, ungarna piper redan i protest då hon nångång vickar lite åt sidan så de får luft.


Kvällsblaskorna kommer med kioskvältande tips för de som fortfarande tror på ett badliv efter detta.
Tänk om . . .
Tror öronen ramlar av!
 

Tiden sniglar sig fram.
Och den här skall visst gå att äta också.
Hade jag ett öra kvar?
 

Det finns ljuspunkter i mörkret, fast frågan är om det går att hålla sig på den smala stigen.
Ska jobba på det.
 

Helg, at last!
Gräsklipparen är fixad, åker och hämtar.
Lagarsnubben får nåt upprört i blicken när han föreläser om vikten av att inte köra över stock och sten.
Sen tycker han att jag ska ta med arbetskrivningen, så att "bossen" kan se vad de lagat.
Which f*cking boss, säger jag inte – men tänker.
Dessa män och deras maskiner, typ.

På väg ut till grönskan är literpriset på de små röda så lågt att jag inte kan motstå att köpa ett flak.
Skall det gå som förra året?
Inte rensa idag, inte imorgon . . . ruttna . . .


Jaha, tre staplar (två ej med på bild) gör inte slut på en blötvedshög.
Borde ta ett tag.
Näää . . . 


Stackars lilla planta! Den där berlinvistelsen vart lite lång och du vart lite torr.
Och med så många flaskor finns knappt plats att växa på.
Hm, hur var det nu med de gröna fingrarna?


Fast gurkorna verkar ha tagit den förlängda torkan med ro. Och då kräver de ändå, enligt "Nya växthusboken", en och en halv liter vatten per dygn vid mulet väder.
Tur att solen slutat skina så förbålt då, fyra och en halv liter per dygn hade varit svårt att få till meddels flaskvattning.


Hallå! Vem sjuttsingen är det som käkar upp vinbären trots att de inte ens är mogna än?
Grrr!
 

Bada? Nää, visserligen glimtade solen fram till och från den här helgen, men uj så kallt det såg ut.
 

Sätter mig och är duktig istället. Sprättar gamla räkningar och  . . .
Vita bönor i tomatsås är väl en höjdare?
 

Ta da! Kolla, jag gjorde det!
Inte vart det många, men så glömmer jag ändå bara att ta fram dem ur frysen.
Undrar fall jag ska ta med en och ge till storchefen, kanske får en guldstjärna då? An eye for an eye, typ. Hm . . .
Himla gott är det i vart fall med rårörd jordgubbssylt.
Och visst ska det vara två s?
 

Gåsarmadan vänder mig ryggen när jag försöker smyga närmare för att plåta.
Dags att ge sig tillbaks till stan
och Gruvan.


"Det eviga regnets dag" blir till det eviga regnets vecka.
Studerar avloppsbrunnar på gruvans bakgård och inser för sent att jag borde väntat tills jag rökt klart.
Tar en till.
 

Nån har hittat nåt, svårt att se vad dock.
Tror jag tappat bort mig själv.
 

Fast en av gruvarbetarna "hittar" en ny liten raring att gosa med.
Sen går hon på semester.
Kanske har hon tid att hyra filmen också.
PS. Musiken i filmen är inte att leka med den heller. DS


Vad gör man inte för en ordentlig cappuccino?
Ännu en vecka till ända, samlar mod för att vattenplana ut till landet.


Och där går det minsann inte att klippa nåt jämra gräs, lagad klippare eller ej.
Smart! Skulle ha gjort det förra helgen.
De tre små tomaterna från halvvissna plantan ger en smula tröst.
Ja, för de är cocktailsmå – linsen ljuger.


Undrar om det är nån släkting till Gudrun och Per som är på gång.
Julia, kanske?

Undrar också om det kanske skulle gå att surfa.
Nää.
Går in igen och diggar lite Al Green.
Kör honom till nästa post. Ni får fortsätta att lyssna på Andrew så länge.
Thcau!
Annonser

12 svar till “Hello Mine, Goodbye Sunny Days

  1. Mycket ätbart ..douuuhh.. Gurkor, gäss, tomater, jordgubbssylt,vinbär, duva, jordgubbar… Sniglar för den som har en fallenhet åt äckligheter.. Kissen?.. Javafan, den går väl ner lite lagom gräddstyvad med oregano?

  2. Trevlig fortsättnning på sommar å semester….
    Jag har övergivit bloggen min, kanske jag återvänder i höst
    San
     

  3. Fast ibland är det roligare att lämna den smala stigen och ge sig ut på upptäcksfärd i det okända. Att plaska i vattenpölarna vid sidan om och tränga sig fram genom vassen. Kanske finns där betande tjurar eller oupptäckta världar där man kan dra sig undan, glömsk om världen utanför.
     
    Den där gräsklipparhistorien påminner mig om en annan historia. En kvinna jag känner (jo, jag känner faktiskt några människor) som flyttat från Göteborg till ett mindre samhälle på landet skulle köpa sig en ny bil och begav sig till den lokala SAAB handlaren. Något motvilligt förevisade den manlige bilförsäljaren några modeller och svarade kortfattat på hennes frågor. När hon bestämt sig för en bil och ville diskutera priset så såg försäljaren närmast förnärmad ut och bad henne att återkomma en annan dag ihop med hennes man så att de kunde slutföra affären på ett korrekt sätt.
    Det blev ingen SAAB…
     

  4. Inne på en snabbvisit.
    Hoppas allt är väl med dig.
    Själv mår jag gött.
     
    Nu skall jag telefonbanta … undrars hur många telefoner det går åt … hmm … sex … eller …
     
    ~i~ Kram ~i~

  5. Många bilder var dé… 😀

  6. Intresant och fina bilder som vanligt . Känns lite dystert…inte tusan är det väl höst ännu, sommaren har ju knappt börjat! I´m singing in the rain….(irriterande va? :o)

  7. Väldigt snyggt med gräsklipparen som går i färg med jordgubbar, tomater och sylt. Ibland kan faktiskt en del saker bli snyggare i verkligheten än på bild. I alla fall här hos dig.
    Trist att bli övergiven i gruvan. Men katten var fin ! Filmen har jag missat, liksom den eviga regnboken. Den kanske kan vara nåt att ta till om det fortsätter så här. Fast jag tror nog på sommaren. Den kommer när vi farit in till stan. Eller kanske att vi ska lämna landet ? Varje gång vi har gjort det i år har det blivit värmebölja i Sverige.
    Telefonbantning kommer nog starkt. Man pratar sig smal, eller ? Går åt mycket luft och man förbränner en himla massa fett. Frågan är hur det går med växthuseffekten då ? :-S

  8. Delete52Mitch

    Hälsningarna från Alabama. Du har något underbar grönsaken. Jag , alltför , er en trädgård. De/vi/du/ni är den här gurkan? Jag inte veta omväxlingen. JAG också lik din profil avbilda. Vänlig önskningen från Alabama. Mitch

  9. Roligt med så många foton som får \’vara med och berätta\’, det blir lite mer levande då. De få foton jag tar hinner aldrig ur kameran i tid för att komma med i bloggen, det är en fördröjning där på en vecka minst. Tyvärr. Jag måste ta och göra något åt det.
     
    jo, jag har hört att man kan äta såna sniglar men usch, det kryper i magen på mig vid blotta tanken…
     
    Det bara regnar och regnar här också, vi är så trötta på regnet så vi håller på och gå åt. Nu MÅSTE det bli solsken och varmt snart.

  10. Oj vad jag gillar dina rapporter!
    Du frågade om hur jag kunde fota rätt in i kameralinsen. Jo i Pireus går månglare och säljer asiatiska kikare till låga priser. maken gav sig in på ett köpslående och till packningen lades en ny kikera. Den satt han sen mest bakom kikaren hela semestern och gluttade på väderkvarnar trodde jag, men badbrudar visade det sig vara…

  11. Nä, dedäringa mördarsniglarna har jag inte heller på min tomt. Av nån anledning verkar de inte gilla den. Har bara vanliga med snäcka och en och annan leopardvariant.
    Inväntar fortfrande kanonsommaren, förr eller senare måste den ju komma…

  12. Hej Doris, hur har du det?
    Kul att du kom ihåg mig. Visst är det kul att resa? Jag tror att det bästa är att man möter nya människor en så lagom stund att man hinnar inte osams med. Alla är glada när de möts och när de skils.
    Men du ska inte vara ledsen, solen kommer snart och även dina möjligheter att resa igen.
    Kunde du gissa namnet på ön jag ska till?
    Hur orkar du ta så många kort, tycker det är fint, men vad jobbigt att kånka med en kamera hela dagarna.
    Ha det så bra Doris.
    Kram på dig gumman och sköt om dig,
    Carlos

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s