Missed the Bonde, missed the Kludd – ännu en förskingrad vecka


Nu går det
inte att blunda längre, julen står för dörren och snart blir det svårt att komma ut.
Diverse slaktade trän dök upp lite här och där under veckan som gick.
I mina försök att dokumentera, fångar jag själva andemeningen i helgeriet.
Ja, om jag får se det från min egen utgångspunkt.
Först är det en j*vla uppförsbacke.
 

Sen går det utför.

Konstfullt eller bara konstigt?
 

Minus, minus
, plus, trippelminus och bläää.
På  tips av en veteran försöker jag bringa reda i vinstkaoset. Vill ha, vill inte, mitt emellan – tja.
Det är utlottningskväll i Gruvans konstförening.
Konst och konst, en del saker är mer konstiga är konstfulla och jag, med flera, undrar hur i helskotta nån kunde köpa in den och den och den och . . .
Efter en stund är min lista fullkladdad med minustecken och jag övergår till att försöka gradera pest och kolera.
Och ångra att jag gick med.
Men det var ju det där med ”bonding”. Själva konstlotteriet föregås av marockansk sittning och alltid lär man väl känna ytterligare nått nytt ansikte här i Gruvan.
Nähä, inte det.
Damerna på min avdelning plockar snabbt pussellapp till mig för att jag skall hamna vid deras bord. Rart men begränsande.
Mat, mat, magdans, magdans och så är lottningen igång.
Spänningen stiger i takt med att nivån i vinflaskorna sjunker och vinsterna går åt.
Nej, nej, inte DEN! Välj nått annat!
Ja just det, välj gärna den där skitfula akvarellen som jag själv kunde ha målat med vänsterhanden i mörker!
Och hurra, hurra, där rök den fula tovade ”jag-vet-inte-vad-det-skall-föreställa”, fastän den enda riktigt fina litografin är kvar!
Som varandes novis på dylika tillställningar förvånas jag över hur olika folks smak är.
Det jag själv märkt ut med trippelminus och bläää, är någon annans förstaval.
Men undan för undan försvinner även de få tavlor och föremål jag kunde tänka mig att ha framme.
Och så går deltagarna in i nästa fas – standardsänkningen.
Plötsligt blir fler och fler av de kvarvarande föremålen ganska ok. Hm.
Pest är definitivt bättre än kolera.
Bara jag slipper den där fula, fullkomligt meningslösa lilla träbåten som sonen gjorde en betydligt charmigare variant av redan på lågstadiet.
Puh!
Det är över, inte ett pris har jag vunnit och lika glad för det är jag.
Tänk, nu har jag all min tur kvar till att vinna på Lotto!
Om jag bara hade spelat.
 
 
 
Vem, när och varför??

Inser att jag missat böndernas kärleksliv.
Och två gånger på raken därtilll!
Vad har hänt? Vad händer?
Berätta någon, pleaze!!!


Å andra sidan, det här var ju lite  . . . hm . . kul också.
Eller tja

Fler bood åt folket!
 


På fredagskvällen
ringer det på mobilen och en okänd snubbe meddelar att han ”kommer med bood”.
Han står utanför min port.
Sitter fortfarande på jobbet och hajar ingenting.
Vad då bord!?
Jag har väl inte beställt nått?
Anar avsändaren och så efter en stund trillar poletten ner.
Han menar ”bud”.
Samlar mig och försöker snabbt slå portkoden i luften för att komma ihåg vad det är för siffror.
Tror jag ger honom fel.
Fast det löser sig tydligen ändå, det ligger två tjocka kuvert på hallmattan när jag kommer hem.
Helgen är räddad.
Skulle kanske föredragit ett bord eller två.
 

Apropå spökfrukt


Och javisst har du rätt, Eva. Spökfrukten är förstås inget annat än vintermöglade kapkrusbär.

11 svar till “Missed the Bonde, missed the Kludd – ännu en förskingrad vecka

  1.  
    Klart att det "pratas" färg här, du som är så färgstark!
    Ja, eller nått.
     

  2. Jag tyckte det såg riktigt trevligt ut med granen framför det trevliga huset, jag är svag för gamla fina hus. Men bordet var inget vidare, alldeles för \’barbie\’ över det faktiskt.
     
    De där tejpade grenarna, var det verklgien ett konstverk som de hoppades att folk ville ha? Ville nån ha det? En god vän till mig jobbar på naturvårdsverket i sthlm, de brukar också ha såna där konstlotterier, men hon brukar alltid komma därifrån med en hel del…
     
    Och jag hade rätt om spökfrukten, hurra, vad jag är duktig, och så här i närbild är den faktiskt riktigt vacker, det är nåt lite gothigt över den, lite halloweenkänsla…

  3. Hmm…pratas en del om färg nu. Med tanke på din kommentar hos mig om att du inte riktigt vågar byta färg på spacet kanske det vore spännande att göra det om du nu verkligen skulle vara färgblind?! Fast äsch, det är vi väl lite till mans. En inredare skulle förmodligen gråta blod om han/hon kom in i mitt "riktiga" hus. Fullt med saker som jag gillar, fast dom gillar inte riktigt varann he he…Trodde inte heller att jag nån gång skulle överge mitt svart-röda på spacet men det gäller att våga ta steget ut i det okända. Man kan ju börja lite försiktigt. Svart är det ju fortfarande hos mig fast just nu med accentfärgerna bajsbrunt, betonggrått och mögelgrönt. Alltså, så tråkigt att inte ha nån snö! Man får ju ont i magen när man ser på bilderna. Fast man kan få buksmärtor av att ha snö också, tänkte inte på det. Det inträffade nämligen när jag var ute och skottade ikväll, då fick jag ont i magen för att jag körde fast med snöskottaren i en isklump.Kanske går att bota med lite magdans?/Lillemor

  4.  
    Jo följande. Alltså jag tror att det faktiskt är som vår högt aktade Millroll är inne på, att det defakto är ett missförstånd gällande om den gode Aniara är färgblind eller ej.
    Ingvar och för alldel även Mogens och Annika tog nog för givet att så var fallet med tanke på bordets färgsättning och dess tillkortakommande i stundande juletider, för som Annika så riktigt påpekar så "sticker" ett rosa bord ut, och tar därför alltför mkt plats från övrig dekoration.
    Kan färgblindheten inte ha förväxlats med fartblindhet?
    Ja att vår käcka Dodo hade alldeles för hög fart när hon slet åt sig en artikel ur Ingvars stora sortiment och som en följd av den höga farten fick med sig ett rosa bord istället för en pall i "natura".
     
    Edvard.
     

  5. En av bönderna hoppade i alla fall in hos Jihde och Rheinfeldt (har jag nu placerat bokstaven h rätt i dessa mäns namn?)igår kväll i Tv som gubben i lådan, helt okänd för både intrvjuare och intervjuoffer, och för honom tycks turen ha slagit till och han lär ha fått sin fru. Men hur ? Om det var var via sms ville han ju inte berätta. Ingenting ville han berätta och statsministern var riktigt rolig och tyckte han liknade en politiker i sitt hemlighållande och slingrande. Annars är jag väldigt imponerad av dina bilder längst upp till höger…den senaste inte minst, med text därtill ! Det där tugget om färgblindhet tror jag inte på…måste vara ett missförstånd. Fast frågan är väl vem som har missförstått vad …?
    Ha det gott i denna signade….

  6. kan ha varit hjalmar söderberg oxå…fastän det låter som strindberg….vill passa på o påminna dig om bloggen du inte har skrivit(eller har jag missat) nämligen låtar som går ihop med bilar? cadillac ranch med bruce springsteen tänker jag på direkt eller kanske mercury blues? crazy bout an automobile poppar upp oxå(finns på eel river med ry cooder o david lindley) eller my thunderbird med john hiatt?
    ha de bäst pinglan

  7.  
    Men det kom verkligen oväntat, inte har man anat att ni skulle på något sätt lida (eller det kanske ni inte gör) av "färgblindhet"!?
    Lider med er så här i juletider när färgprakten sprakar i gran och skylfönster.
    Ja, eller nått.
     

  8. Konstgjord bondning har nog aldrig fungerat och kommer nog aldrig att fungera, det är min erfarenhet. Eller om alkohol förekommer så brukar det kunna bonda några iaf men med alkohol så blir inte bondningen så konstgjord kanske det blir ungefär som att jobba tillsammans, man ingår i ett mönster som man vet hur det skall göras och alla blir lite mer modiga eftersom det krävs mod för att bryta det mönstret. Det här stycket borde redigeras men det orkar jag inte och har inte tid – och så borde jag nog fundera en stund till på vad det är jag tänkt.
    Och bondens kärleksliv har jag inte heller en aning om. Jag hoppas bara att han har slaktat grisen så att jag får min julskinka…
    http://whynoteric.blogspot.com
     

  9. Rosa bord funkar väl liksom inte till jul? Det skär sig ju mot allt det röda! :-)Trevlig första advent!

  10.  
    Håller med förgående talare, man ska inte dölja sina ev. handikapp.
    Inte för att "färgblindhet" är ett handikapp… ja jo, i vissa fall kan det förvisso vara det som nu med färgen på ditt nya bord, men inte i övrigt.
     
     

  11.  
    Trodde för ett ögonblick att det var pallen "natura" du beställt, men tjii fick jag.
    Ryslig färg på bordet du valde, kom till mig nästa gång så ska jag hjälpa dig för förgblindhet är inget att skämmas för.
     
    Vännen Ingvar.
     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s