Qvinna från A till Q

 

Internationella kvinnodagen till ära bjuder vi idag på ett exklusivt litet kvinnolexikon, hämtat direkt ur Doris de Dodos eget fuktfria skafferi.
Naturligtvis från Q till A, fast tvärtom.
Ett lätt dammlager vidlåder måhända det hela, men so what the rumpa – inte ens man kan få allt här i världen. 

ADA – inte bara Karls gamla flamma utan även ett programmeringsspråk döpt efter en av de kvinnor som haft ett finger med i datorernas historia – Ada Lovelace.  Ada studerade matematik och lade genom sitt arbete,  publicerat år 1834, den teoretiska grunden för den programmering som så småningom ledde fram till dabens datateknik. Som kuriosa kan nämnas att pappa Ada var lord G Byron. Men han hjälpte inte till.

Ada Lovelace

 

Bröst – kvinnligt attribut av varierande storlek och funktion. Viktiga element i de två traditionellt kvinnliga huvuduppgifterna, den som moder och förförerska. Fast nu för tiden gör vi väl lite som vi vill med dem, eller väl mycket rent av. – Studs i väggen, Anna Nicole! som Anita Ekberg kunde ha sagt.

Chefer – tidigare synonymt med manliga beslutsfattare, både hemma och på jobbet. Under mellankrigsåren började det dock lossna ute i arbetslivet och 1923 kom ”berhörighetslagen” som gav kvinnorna formell rätt till alla statstjänster utom de militära och prästerliga. År 1986 var dock fortfarande endast en tredjedel av landets dåvarande 760 000 chefer kvinnor. Två tredjedelar av dem återfanns på olika nivåer i den offentliga sektorn, de flesta på mellanchefsnivå.

I en undersökning år 2004, gjord av SNS (Studieförbundet Näringsliv och samhälle), hävdas att utvecklingen gått snabbt under 90-talet. Fast andelen kvinnliga chefer visar sig ändå vara blott 32 procent.
Skillnaden mot 20 år tidigare ligger möjligen i att det här enbart talas om det privata näringslivet och att kvinnorna trots allt lyckats chefa till sig lite bättre i de börsnoterade företag
Ha! En kortvarig framgång. Året därpå redovisas att andelen kvinnliga chefer i näringslivet nu minskat till 26 procent.
Och bland de verkliga toppcheferna, ja där får man leta länge efter kvinnor. 

Till vänster: Handdriven dammsugare från slutet av förrförra seklet.
Två personer krävdes för att sköta apparaten. 
Höger: Kvinna damsuger vägglist. Foto: A.Blomberg, N M, 1923

 

Dammsugare – en praktisk apparat som bidragit till att frigöra kvinnorna från sopborstar, dammtrasor och dito vippor.
Den första eldrivna dammsugaren patenterades å 1907 i USA och på 40-talet fanns den i cirka 30 procent av alla svenska hushåll.
Skall dock inte förväxlas med damsugare, ett fenomen vi inte närmare skall gå in på här.

 

 
Ensamma mamman av Cecilia Torudd.

Ensamma mammor – en etikett som snarast borde bytas ut mot ”Enastående mammor”.
Det anser bland andra Inger Jalakas, journalist och författare, som år 1997 kom med boken ”Jävlar anamma mamma” (ny, omarbetad upplaga år 2002)  om och för ensamma mammor.
Här står att läsa att det i slutet av 90-talet fanns 160 000 ensamma mammor i Sverige med sammanlagt 233 00 barn. (Ja, ja, borde ha kollat upp dagens siffror . .. )

Skulle någon av dessa enastående mammor tillfälligt drabbas av tycka-synd-om-mig-själv sjukan, så kanske hon blir gladare om hon tänker på att hon numera slipper:

 att reta sig på att en annan vuxen sitter och slöar medan hon själv ligger i som en rem för att fixa mat, tvätt m m.

 dessa ständiga diskussioner om barnuppfostran, om var skåpet skall stå eller om toasitsen skall var upp- eller nerfälld.
 känna sig ensam tillsammans med en annan vuxen, vilket är betydligt tristare än att vara ensam för sig själv. 

Flygvärdinna 1967.

F – bokstaven som när den står framför andra, bildar början på många småflickors framtida drömmar. Några av de mest eftertraktade målen genom tiderna är: flygvärdinna, frisör, fröken (skoldito), fotomodell och naturligtvis fru.
Högtflygande drömmar har vi alla, men ser vi till statistiken så är fortfarande flygvärdinna det vanligast sättet för kvinnor att jobba sig upp i luften. Av Sveriges då 3245 pursers/trafikvärdinnor var i slutet av 90-talet över 85 procent kvinnor. Andelen kvinnliga så kallade flygförare uppgick till knappt fyra procent. 

Gudinnan – långt innan gud blev en vitskäggig gammal farbror var han en frodig och fruktsam kvinna. I de flesta ursprungliga jordbrukskulturer stod nämligen det kvinnliga elementet för själva skaparkraften. Mannens bidrag till nytt liv, var närmast sekundärt om inte obefintligt. När männen, under bronsåldern och järnåldern, tog till vapen följde krigsgudarna med på köpet. Gudinnorna plattades till och blev till jorden som Guden sår sina frön i. Venus från Willendorf.

Stepford Wives, 1975.

Hemmafru – kvinna som av en man försetts med en skyddande lugn vrå.
Eller som husmoderns Gyllene bok uttryckte det år 1926:
”. . . det är han som genom århundraden och årtusenden uppfostrat kvinnan till renhet, men det är hon som dagit största vinningen därav. Hon har vunnit privilegiet att leva i jungfrulighetens friska alpluft, i det ärbara äktenskapets stilla värmande solsken.
Hon har vunnit den lyckligaste av människolotter, att få leva livet utan att komma det onda när.”
Det ni!

 

Internationella kvinnodagen – dagen då kvinnorna fick nog!
Den 23 februari (vilket i den nya kalendern blev den 8 mars) år 1917, gick kvinnorna i Petrograd ut på gatorna för att kräva bröd och fred. En manifestation som bland annat bidrog till att utlösa den så kallade februarirevolutionen.
På den tredje Internationella kvinnokonferensen i Moskva 1921 bestämdes att den 8 mars i fortsättningen skulle firas som en kvinnodag.
Och jo, oftast brukar man ange att initiativet till en särskild kvinnodag togs av den tyska socialdemokraten och sedermera kommunisten Clara Zetkin på en internationell socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910. Under några år firades det även en sådan, mest av socialistiska kvinnogrupper, men på lite olika datum under våren.
På många håll var man också misstänksam mot det hela, inte minst bland de socialdemokratiska kvinnoklubbarna.
I slutet av 1960-talet vaknade intresset för en kvinnodag på litet oväntat håll, bland de nya feministerna i USA. 1969 hölls ett 8 mars-möte på Berkeley universitetet i Kalifornien och så spred sig idén snabbt till kvinnogrupperna i Europa.
1977 beslöt FN:s generalförsamling att rekommendera ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.
Så sätt igång och fira, kvinnor!
Varför inte med lite läsning?

 

Jungfru – se bokstaven O. (se även)

 

Klimakteriet – från grekiskans klimakter – den översta pinnen på en stege.
Med andra ord, en höjdpunkt i livet då du kan se både bakåt och framåt.

Och kanske rent av åt sidorna också! 

Snodd från Apoteket.

Livmoder – på grekiska hysteria, ett organ som förr ansågs ha mycket stort inflytande över kvinnors mentala hälsa.
Om inte livmodern hölls fuktig med hjälp av sperma, riskerade den att börja vandra runt i kroppen och trycka på andra organ.
Kvinnan blev helt enkelt hysterisk!
Vilket var just vad ogifta, barnlösa kvinnor ofta ansågs vara.

 

Mamilj – nyord för familjekonstellation bestående av enastående mamma med barn.

 

Nickedockor – kommer inte långt här i livet.
Så tjejer, sätt er framför spegeln och öva på att röra huvudet i sidled!

 

Oskuld – se bokstaven J. (se även och även)

Jo, oj! 

P – de tre P:na lanserades av kvinnliga charterresenärer under de sexuellt frigjorda 60- och 70-talen, som ett alternativ till de uttjänta K:na – Kinder, Küche und Kirsche (kottar, kök och kyrka).
Nu var det Pengar, Pass och P-piller som gällde.
Männen muttrade ute i stugorna och hävdade att det tredje P:et åtminstone borde stå för P-iljett, men så har de ju aldrig varit särskilt bra på att stava heller.

 

Qvinna – Kvinnor är inte människor, hävdade några av biskoparna vid kyrkomötet i Mâcon år 585.
Visserligen fick de mothugg men det skulle det dröja bra länge förrän det blev självklart att även kvinnor fick tala i församlingen.
Och det dröjde ända tills början av 1900-talet innan Edith Södergran i sin dikt Dagen svalnar, blottlade pudelns kärna:
”Du sökte en kvinna
och fann en själ –
du är besviken.”

 

Men oj, så mycket längre vi har kommit idag.
Eller?

Kylskåpsmagnet för den moderna kvinnan.

// For Your Ears, pt 1: Deloris Ealy – It’s About Time I Made A Change
Pt 2: Nina Simone – Feeling Good //