Once upon a time in the South

eller

En gång var jag i Malmö två gånger

Återigen hade det barkat käpprätt söderut, närmare bestämt till Malmö.
Kul, kul på räls.
Ensam och övergiven på hotellrummet, efter en lång dags förhandlingsbabbel, noterar jag kallsvettigt klara abstinensbesvär. Väggarna kryper inåt, myrorna runt under skinnet och paniken ålar sig långsamt upp till ytan.
Jag öppnar munnen och skriker ljudlöst:
– Var är min dator?
– Var kopplar jag upp mig? Var är Nätet?!!
I ett hörn står hotellrums-tv:n och hångapar grällt och innehållslöst till svar. Kontaktlösheten är kvävande.
Ut, ut – jag måste ut.
Desperat obesvärat drar jag runt ett tag på okända gator och låtsas vara en nonchalant hemtam infödd.
Oops, den gatan gick visst åt fel håll . . .
Till slut bestämmer jag mig på stället att vända på klacken och gå in genom dörren mellan de inbjudande upplysta fönster jag just passerat.
Även en stackars nätabstinent främling kan behöva stärka sig med en bit mat.

     

Med huvudet högt glider jag hemtamt, hoppas jag, genom lokalen med sikte på det tomma bord i fjärran som jag blixtsnabbt spanat in. Den vita duken invaggar mig i skör trygghet  – ouch, det här är nog ett lite väl dyrt ställe – och jag krånglar mig ner med ryggen mot väggen.
Full koll är viktigt.
Ansiktsdragen ordnar jag i ett övertygande; jo visst, jag brukar ofta gå ut och äta själv. Inget konstigt med det.
Ok, ensam då.
Servitrisen ler oövertygat uppmuntrande och jag bestämmer mig för något lätt och snabbt. Och så en öl, tack.

     

Fluglik sitter jag pall och suger i mig öl och cigaretter (jo, det hände sig på den tiden man fortfarande fick . . . ) allt mellan öron och ögon diskret pejlar in vad som händer i lokalen.
Det gäller att se utan att synas.
Ta gubbgänget där borta till exempel. Det är ett gäng värt att fördriva tiden med att spekulera om. I tysthet.
En jättelik lönedelegation? Kommungubbar på turné? Tja, kanske. Inresta, på väg till Danmark, verkar de i vart fall vara. Och nu smörjer de kråset med björnköttbullar med svamp. (Riktig björn?! Får man skjuta så många såna att det räcker till bullar?)
Och där borta ett bord fullt av unga hippa karriärsungdomar. Kostymklädda och allt, fast tjejerna är lite mer avslappnat klädda. Undrar hur klarar de att gå omkring på såna jätteklackar?
Själv har jag nu fått in mina kronärtskockshjärtan med lufttorkad skinka på italienska (minus vid beställningen – uttalade tydligen namnet fel) och ägnar mig åt att äta snyggt och prydligt. Samt diskret.
Oops, var det nån som såg att skinkslamsan slant iväg på bordsduken?

     

Det är konstigt det där, att sitta på restaurang och äta alldeles ensam. Du finns, men finns inte ändå.
Självmedveten till max och samtidigt osynlig, sitter du och försöker låtsas som om det är det mest naturliga i världen att sitta där och låtsas att det är det mest naturliga i världen, att . . .
Det är inte första gången och det lär inte vara den sista. Lite lättare har det väl blivit med åren, minns när jag drog runt Amsterdam med en bok i högsta hugg . . . den här gången glömde jag litteraturen.
Men oj, nu händer det nått där borta!
Gubbarna har börjat skrapa med stolarna och är på väg att ge sig av. Några drar på sig jackorna och försvinner ut i baren.
Så står han plötsligt framför mig, gubben, och sträcker fram handen.
Inte mycket annat att göra än att räcka fram min egen och skaka tillbaka.
Då känner jag sedeln han vikt ihop.
– Ta dig en öl för oss!
– Det har varit så trevligt att ha dig här.
Med all säkerhet knallröd om kinderna försöker jag trassla mig ur den barndom och farbror Bertils ”en krona till glass” dit jag plötsligt återvänt och förklara att jag har pengar och  . . .
Det finns ingen kvar att protestera till och jag petar diskret in den hopvikta sedeln under servetten.
Vad skall jag göra?
Ge den till servitrisen? Var det nån som såg det?

Jag dricker upp min öl och bestämmer mig för att ta en till – för gubbarna.
Sen skyndar jag mig hem till hotellrummets trygga instängdhet.

 

 

 

* * * Senaste nytt på Skånefronten * * *

Badaranka på drift mot Danmark?

En gul badanka med spettekaksring runt gumpen sågs på måndagseftermiddagen guppa redlös omkring i vågorna strax sydväst om den skånska staden Malmö.
Man misstänker att den lilla ankan tröttnat på sin husses måttlösa frossande vid de dukade skåneborden och på egen hand gett sig av mot Danmark.
Polisen misstänker inget brott i sammanhanget, men uppger ändå att de under dagen hört en skånsk siren som man fann irrande omkring, insvept i ett badlakan in närheten av Malmös Kallbadhus.
Hon lär ha vrålat på en ökänd skånsk schlager.

Malmöpolisen har kontaktat Sjöräddningen, som dock avvaktar med ett ingripande.
Väderförhållanden i området uppges vara goda och badankor har tidigare lyckosam tagit sig sjövägen över till Danmark.
– Upprörande, säger skånska djurskyddsföreningens ordförande Albert Schwein till pressen, och menar att Sjöräddningens agerande visar på ett djupt badanksförakt.
Han framhåller att det enligt ögonvittnet, kapten Skeppohoj, verkar som om själva ringen var på väg att upplösas i det salta vattnet.
Lugnande besked kommer dock från den skånske spiddekauge-experter Gausapaug.
– Vi är inte oroliga, våra spiddekauger är gjorda för att klara både salt och blåst.
I själva verket är det ett mirakel att folk överhuvudtaget klarar att få i sig dem!

Vart badankans husse, herr Baddare själv, tagit vägen, var i skrivande stund oklart.

 

Följ utvecklingen i dramat hos
Anna-Lystig, som dessutom utlovat en sportlovsmatine framåt kvällen
Den misstänkta sirenen
Spaces egen räddande ängel, Hulda, som funnit ett och annat i cyber . . .
Ev finns även ledtrådar att få hos den gröne Svävaren, som för tillfället tycks ha problem med könsidentiteten
Hos herr Badare själv, tycks för tillfället inte  . . . .

Nepp, nu skall jag ut och se om jag kan få ihop lite mer stålar på krogen.
Återkommer senare.

// For Your Ears: Nina Simone – In the Dark //

25 svar till “Once upon a time in the South

  1. var äääääär duuuuuu? hallååååå!
    peace

  2.  
    Deeeeeo De Oh De Ohhhh !!!!

  3. Har du inte kommit hem än ? Ska jag ringa polisen ?

  4. Tillbaka från de dödas rike och konstaterar att jag nog tror att det ryms ganska många köttbullar i en björn … men rymmer de inte ganska många trikiner också?

  5. Ut och ata sjalv ar ju inge kul… och har man inte ens tillgang till Internet, da ar det riktigt illa. Ja inte for att jag tankt att skota surfandet medan jag ater, men i alla fall. 🙂

  6. Livet leker änderna kväker och snart är dé vår…
    Ja, eller nått.

  7. Ha ha, var kopplar man upp sig på nätet? Det känner jag igen! Var i en angränsande stad över dagen i somras, det var en helt underbart vacker och solig dag och vad gör jag? Letar upp biblioteket och bokar en dator…Illa, mycket illa…

  8. Var blev du av…..trilla du i…när du hivade in spiddekaukan med båtshaken….eller nått…..

  9. …Hmmm!
     
    Martha Stewart…to simple for yoda…men hon gör iaf häftiga bakverk he,he…

    Hmmm…
    Det var Paschalis i hennes roman som gav mig ideen till att byta kön för en dag, men…
    …man behöver ju iofs inte fördjupa sig i några romaner…när man har Doris de Dodo hi,hi… 😉
     
    Have a nice day…
     
    //:~CY
     
     
     

  10. tjena kompis
    ävla kul berättelse om badankan på drift mot danmark. Jag skriver ju faktiskt också bäst när jag är förbannad..upprörd eller arg..
    samtidigt är jag ju meisgt naiv och totally gone emellan raserianfallen
    trög?
    jag?
    ibland.
    men rar
    hehe
    peace

  11. Ha ha ha 🙂
     
    Tillägg till Badarhistorien finns på Ellis Blogg :-))
     
    Jag har icke utlovat till i afton … no no … behöver mer rekvisita, får jag använda den gav mig i morse och nu vidareutvecklat?
     
    FUN is a CO-CREATION OF ACTIONS (c) … som jag brukar säga … blir enkom roligare ju fler kockar :-)))
     
    n8 n8 AnnA
     

  12. Jo, det här var livat…ut på krogen och fixa stålar ! Jag trodde bara det var i Skåne man hade så lyxiga krogar med billiga fruntimmer…eller var det tvärtom…?…jo, i Göteborg är jag säker på att det är tvärtom !
     
    Du får gärna lägga in en och annan länk till FärgRadion, nu när du verkar vara lite mer på "hugget" och inte har lagt locket på och spikat igen kistan, typ…

  13. …Kan man bli annat än på gott humör!!!
     
    Här  kommer man hängig hem från jobbet och tittar in hos alla busiga entusiastiska galningar på spaces…ja jag säjer då det…
    Du e la för go du Doris… (synd bara att du inte e skåning=))
     
    På gensyn
    //:~CY
     

  14. hahahahahaaaaaa, otroligt roligt!
     
    jag satt för övrigt också fast själv på ett hotellrum i Malmö utan uppkoppling i höstas.
     
    Det var en traumatisk upplevelse.
     
    malmö är VÄRDELÖST

  15. OOOTROLIGT – man kanske SKA börja våga sig ut på egen hand då – jag behöver tjäna en slant *s* ………

  16. Jaha sååå osynlig va hon så hon till å me fick pengar … men sköj är det iaf. att läsa dina historier!

  17. Vad är det med sidhelfwetet härinne?

  18. En tragisk historia må jag säga …. men hur fasiken visste de att du var från Göteborg?
    Du … vi går ut och äter någonstans här på västkusten!
    Jag föreslår Lilla Helfwetet eller Fridolf Krog. Om du föredrar det
    simmiga så föreslår jag Fiskkrogen, Klosterköket … men de är suspekta då de ej existerar med egen hemsida … fast maten är superb!!!
     
     

  19. En tragisk historia må jag säga …. men hur fasiken visste de att du var från Göteborg?
    Du … vi går ut och äter någonstans här på västkusten!
    Jag föreslår Lilla Helfwetet eller Fridolf Krog. Om du föredrar det
    simmiga så föreslår jag Fiskkrogen, Klosterköket … men de är suspekta då de ej existerar med egen hemsida … fast maten är superb!!!
     
     

  20. !repink ted rän gid åp atil ednuk gaj tta etssiv araina
    moc liamtoh ta allenosrepretni
     

  21. Så synd att du var alldeles ensam i Malmö. Jag hade gärna bjudit dig på söndagmiddag hemma hos mig om jag kunnat nå dig

  22. Du kunde ju talat om att du kom till Malmö,  så hade även du blivit inviterad till det goda gästabudet…Herr rummet, har du inte fått men väl  damrummet , eller nått….. (damrummet vet du la vad det e ) eller…… lätt och spola ner….ett och annat där…ju…eller nått…
     
    PS. Svar på gårdagens fräcka fråga står att läsa i min blogg….
     
    Nu Ystad…trallandes på Skånska….i en viss Herres Öra….."När en flicka talar Skånska, ett språk som jag förstår, då känns det lite extra hur …….."

  23. Mitt djupa deltagande…
    Men… man ska icke sitta på ett trist hotellrum när staden har så mkt fint att erbjuda.
    Kallbadhuset… hur kunde du missa detta renhetstempel, en fullständig lisa för själen…
    Try it, you like it!
    Att sen bara sitta tyst i bastun och insupa alla gutterala läten, blir liksom "grädde" på moset.
     
    Nä nu skall jag lycklig göra Ystad, men för att vara säker på att säkert kunna åter landa i denna "goa" stad med dess skönsjungande kvinnor så har jag naturligtvis anlitat en bevandrad färdledare/tolk.
    See you.

  24. Vilken kul berättelse..Jag känner igen mig så väl i känslan av att sitta själv å äta och låtsas att det är helt naturligt..Det var så länge se´n, Undrar om jag skulle känna likadant nu, undrar jag för mig själv..
     
     
    jop, för att svara på frågan "Arg, jag?"
    Den dära skånskadebatten bara visar vilken dålig läs och hörförståelse jag har. Lika kass som min inlärningsförmåga…. 
    Tyckte förra inlägget var argt..hör arga tonfalll…men det är humor, va? 
     

  25. Jag skall ställa mig inne på närmaste hak och kupa händerna…allmosa eller ej…hit med pengarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s