Den djupaste tyska dikten

Ord på en papperslapp.
Om dikter skrev San häromdagen och fick mig att börja fundera på det där med att läsa eller inte läsa lyrik.
Att svenska folket är ett diktskrivande folk råder väl knappast någon tvekan om. På var och varannan blogg hittar du dikt efter dikt. Hela eller delar av, egenhändigt författade eller citerade författares.
De egenförfattade hamnade väl förr mest i de djupa byrålådorna, idag ger nätet, med bloggar och hemsidor, en helt annan möjlighet att ”publicera” sig.
För, att få någon förläggare att nappa på att ge ut en lyriksamling är inte det lättaste. Om man får vara krass, så är de ju oftast inga storsäljare.
Vilket förstås får mig att undra HUR kul folk i gemen i själva verket tycker det är att läsa just lyrik.
Skriva ja, men läsa? Andras dikter.
Så kul att man är beredd att betala en rejäl slant för det?

Själv kan jag räkna de lyrikböcker jag köpt på ena handens fingrar. Hm, tror jag i vart fall vid en hastig genomgång. Kanske har blivit fler trots allt. Klassiker som ”är bra att ha” och som ligger och billighetsskräpar på bokreor har en tendens att hoppa i varukorgen.
Skall jag vara riktigt ärlig kan jag faktiskt bara komma på två lyrikböcker som jag verkligen BESTÄMT mig för att köpa. Som jag verkligen ville, ville ha.
Den ena sökte jag med möda rätt på då jag som tonåring förälskade mig i den efter att ha hört valda delar på radion. Den andra gav jag en hel femma för nyligen, för att det är en klassiker och handlar om min namne. (Kom igen nu Anna-Lys!)
Ferlin och Boye däremot, var ju sådant ”man fick”. Som visserligen slets med hälsan, men ändå.
”Det upplysta månlammet” var mitt alldeles egna fynd.
Som ingen runt mig hört talas om och vars författare inte stod att läsa om i svenskans antologi.
Och jo, jag grävde fram den alldeles nyss:

Månlammet

Månlammet står på ängen vid.
Det väntar, väntar på klippningstid.
    Ett månlamm.

Månlammet snappar åt sig ett strå
Och vandrar så hem över fjället det blå.
    Ett månlamm.

Månlammet talar i drömmens drag:
”Världsalltets dunkla rum är jag.”
    Ett månlamm.

Månlammet ligger om morgonen dött.
Dess kropp är helt vit, men solen lyser rött.
    Ett månlamm.

Ovanstående lilla dikt återfinns också på latin och därtill ges förklarande kommentarer av en fil.dr J.Mueller, som jag fortfarande inte är riktigt säker på huruvida det är författarens alter ego eller ej.

Än häftigare var förstås följande rader, vilka jag självklart, i plågsamt tonårigt försök att verka intellektuell, citerade i tid och otid:

Galgborders sång
till Sofi, bödelsjungfrun

Sofi, min bödelsjungfru,
kom, kyss mitt skalleben!
Visst är min mun
en nattsvart brunn –
Men du är gid och ren!

Sofi, min bödelsjungfru,
kom, smek mitt skalleben!
Visst hjässan står
helt utan hår –
Men du är god och ren!

Sofi, min bödelsjungfru,
se in bland skallens ben!
Min blick, för grov.
blev örnens rov –
Men du är god och ren!

Och jo, det var väl några år efter att Cornelis Vreeswijk först sjungit om Mördar-Anders. En visa som gjorde starkt intryck på den effektsökande tonårssjälen.

Till sist, det bästaste i den lilla tunna diktboken:

Fiskens nattsång – den djupaste tyska dikten!

Appendix
Jo, ja, så smånningom upptäckte jag förstås att jag inte var ensam om att känna till den tyske diktaren Christian Morgenstern, 1871-1914. I själva verket lär han var välkänd, inte minst för sina sk nonsensverser. Han skrev därtill mer seriös lyrik och översatte bl a Strindberg, Ibsen och Bjørnstjerne Bjørnson till  tyska.
På gamle dar blev han visst både teosof och antroposof, men det är en annan historia.
Istället kommer här, för alla våra tysktalande vänner, dikten Månlammet på originalspråk.
Läs och njut!

Das Mondschaf

Das Mondschaf steht auf weiter Flur
Es harrt und harrt der großen schur.
Das Mondschaf.

Das Mondschaf rupft sich einen Halm
und geht dann heim auf seine Alm.
Das Mondschaf.

Das Mondschaf spricht zu sich im Traum:
"Ich bin des Weltalls dunkler Raum."
Das Mondschaf.

Das Mondschaf liegt am Morgen tot.
Sein Leib ist weiß, die Sonn ist rot.
Das Mondschaf.

Mer om Christian Morgenstern

Dikter av Morgenstern översatta till engelska

// For Your Ears: Billy & Matt Sweeney – My Home Is The Sea (Superwolf, 2005) //

18 svar till “Den djupaste tyska dikten

  1. Själv är jag en sådan som läser det som behövs för tillfället…ibland är man på lyrikhumör liksom…lite som terapi det där kan jag tycka…plockas fram vid behov…ställs undan när jag sugit åt mig det jag behöver. Jag kladdar väl ner en och annan själv också…långt ifrån några mästerverk…annat än för mig som ibland är den enda som vet vad jag vill säga med dem, men det är också en sak jag gör när det behövs.//Annika

  2. Apropå kommentar hos mig…jag kom just på igår att jag hade glömt det där med erfarenheten, som du så riktigt påpekade…kanske för att jag är så vis av erfarenhet själv så att jag tar den för givet (hm…nej, det finnsa nog en annan anledning !). Tjingeling ! Ska läsa dina dikter ikväll ! Måste jobba…..

  3. Skall man vara lite \’neggig\’ (och det skall man ju – eller är jag kanske \’realistisk\’?) så finns det inget som är så hopplöst att få utgivet som poesi. Där blir det med största sannolikhet till att bekosta själv om det skall givas ut något.

  4. Dikt är inte verklighet…Jag är nog mer på drick, än på poet…Eller hur dé nu var… Ja, eller nått.F-n att dé ska va så svårt…

  5. Njae, dikter är väl inte direkt mitt område. Visst har jag hittat enstaka som jag tycker om, men det är inget jag lägger ut pengar på. Om Aniara räknas dit, så är väl det den enda jag faktiskt köpt. Billigt, ska tilläggas. Resten av diktsamlingarna i min bokhylla är av typen "fått av andra"…

  6. Aha det är därför du heter Doris – du är det där kluvna experimentet he he … och nu ska du gå inför landning.

  7. Jodå Morgenstern kände jag till redan. Sitter nu o sneglar på min diktboksamling – den kan jag inte räkna på båda händernas fingrar. Vill du ha en lista ;-)Ok, vad vill du för trevlig dag då?Fiskens nattsång är helt fantastiskt underbar!!

  8. Du har så rätt angående svenskarna som ett diktläsande folk. Får jag rekokmendera en av Sveriges största och bästa poesisajter? http://www.poeter.se

  9. Lugn – jag publiserar inom kort Rymdeposet utifrån MIN tolkning ;-)Förresten blev hängd här inne nyss, så pass illa så jag fick stänga av dator – är Doris purken för att Aniara drar ut på tiden, kanske, eller som man säger i Göteborg … "eller?"kRaMAnnA-Lys

  10. Dikter är inte min grej, är väl inte tillräckligt intelligent och intellektuell förmodar jag. Gillar lättsmälta saker som inte ytterligare anstränger min redan överhettade hjärna. Hinner faktiskt inte läsa något annat än det jag måste för undervisningen just nu. Jo bloggar förstås, de får man inte glömma…

  11. Som jag tror jag sagt innan är jag ju egentligen inte särskilt intresserad av lyrik (däremot väldigt beläst på mer prosaklingande litteratur och om San skulle sakna en rumpa på nån av sina akademistolar får hon gärna höra av sig…)men när jag börjar tänka efter finns det en hel massa dikter i min stackars hjärna, när jag läste rubriken här om tyska dikter kom följande dikt till mig (inte helt utantill men jag hade den nerskriven i min elevdagbok från gymnasiet, ocn nej, jag har inte skrivit den själv…)Über allen Gipfeln Ist Ruh\’, In allen Wipfeln Spürest Du Kaum einen Hauch; Die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur! Balde Ruhest du auch.

  12. Månlamm alltså. Jag är skeptisk. Lät lite blogg-dikt tyckte jag. Men vem är jag att döma? Lyrik måste tillsammans med konst vara ett av mina sämsta ämnen. Jag gillar bara skitkultur och popmusik.

  13. Förutom Harry Martinsson fastnade jag även för Verner Aspenström när jag läste hans dikt: Sardinen vill att burken öppnas mot havet

  14. Alla är så intelligenta och intellektuella här – och kan sina poeter och lyriker osv – själv är jag en MYCKET ytlig människa – ja en sån som många rynkar på näsan åt …. undrar om det är DÄRFÖR jag aldrig känner mig VUXEN .. utan som ett barn ….

  15. Men! Självklart läser väl alla lyrik!! Inte så himla mycket svammel innan man kommer till poängen liksom 😛 Nä, allvarligt.. mina lyrikhyllmetrar är den sista litteraturen jag gör mig av med!

  16. Här var det Wunderbaum i vanlig ordning! Gillar hattbilden i din profil, aningen "kaxig" och ovanlig. Det är bara vandringsstavarna som saknas för att bilden ska bli fulländad (skojar bara)… Även en kulturdos som heter duga fick jag här :-)Go´kväll!/Fd

  17. Dikt kan ju va som ljug oxå!Eller?

  18. Jesus. Du är ett vandrade kunskapssäte..Jag utnämner dig till stol 1(!!) i Bloggakademien. Aniara Trast/Doris the Dodo; Hedersledamot i Den Kejserinneliga Sans Bloggakademie. Känn dig adlad:-)Dikter är inget jag har fått till mig med modersmjölken precis och kan ju ibland kännas som intellektuell snobbism. Själv blev jag ganska glad över att hitta enkla och vardagliga saker när jag väl började försöka förkovra mig..Hon- Åkesson gillade jag när jag snubblade över henne. Dikter talar till någonting djupt och vackert i själen (men jag springer febrilt ifrån mina egna djup av gammal vana) TRanströmer ger mig något djupt med sina avskalade texter…(att jag känner till honom beror enbart på att det var en uppgift i min skrivarkurs att läsa en massa lyrik.KRam

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s