Present? Ja, men först lite ris!

Vänster: Även snälla barn blir veka i knävecken när Tomten tornar upp sig utanför fönstret med riset i högsta hugg.
ger: – Gråt du lille vän! Presenten får du sen.
 
Har du inte varit snäll
får du av Tomten smäll!
 
Jodå, du läste rätt. ”Hello Doris” kan idag presentera avslöjande bildbevis på en av Tomtens mer okända sidor – den risiga.
Ty det fanns en tid då Tomten var karl för sitt ris och ingen ho-hoande mesigt rödklädd pösmunk. En tid då Tomten gick under sitt rätta namn St. Nickolaus och verkade under mottot ”Den man älskar agar man” och ”den som spar sitt ris, han hatar sin son”.
Någon anledning att spara fanns det inte heller, ris var det ju gott om ute i skogen. Där för övrigt även barnens viljor satt och växte till sig i träna.
Så när St Nickolaus knackade på dörren gällde det för de små liven att ha rent mjöl i påsen annars dansade riset på ryggen.
En gammal skröna, inte alls!
Så sent som på 1950-talet hälsade St Nickolaus fortfarande på åtminstone barnen i de tyskättade trakterna av södra Brasilien. Unge herr Sons far, som var ett av dessa barn, hade sällan helt rent mjöl i sin lilla påse och fick varje jul smaka på riset då tomten kom på besök.
Den väna moderns protester hjälpte föga.
Först då de tre små bröderna hulkade lite lagom var det dags för plåster på såren: julklappar.
Efter regn kommer solsken, som det så vackert heter.
Många år senare upptäckte grabbarna i kvarteret vem som egentligen dolde sig bak tomteskägget.
Varpå de, snabbt och smärtfyllt, gav sig på att illustrera ytterligare ett gammalt hederligt talesätt, det där om att ”få smaka sin egen medicin”.
God Jul?
 
Vänster: Samla de små omkring mig . . .
Höger: När du möter en Tomte på din stig, nyp den för Guds skull inte i näsan- tig!
Vänster: Gamle St Nickolaus, ibland även kallad Tomten, anländer med riset i ena handen och dragandes kälken med Christkindl i den andra.
Mitten: Infångade! Kom med här nu små barn så skall ni få smaka!
Höger: Inte konstigt att den del barn försöker gömma sig bak knuten då gubben kommer. 
 
Vänster: Om jag gömmer riset bak ryggen . . .
Mitten: Oskyldig uppsyn lurar inget styggt barn. Riset under armen syns lång väg!
Höger: Har man glömt riset kan man alltid ta till bössan.
Vänster: I dessa moderna tidevarv händer det att Tomten ringer och frågar hur många stygga barn det finns i huset. Ja, utifall att han skulle behöva ta med mer ris.
Höger: Aj, aj, aj. Här var elakhetslistan lång!
Vänster: Dags att vara snäll nu va!
Höger: Och skulle riset inte räcka till, så har jag med mig en hel gran!!
 
//For Your Ears: Chris Isaak – Got to Be Good (Christmas, 2004) //
 

5 svar till “Present? Ja, men först lite ris!

  1. God Jul Aniara!Inget ris, bara rosen tallrik gröt åt den lille och något extra åt djuren(ok inte mössen)Men så blir nog julen bra!Kram

  2. Hahaha!!Jag som har längtat så efter tomten. Jag lär ju bli slagen både gul och blå så stygg som jag har varit. Men mina barn får julklappar i alla fall.GOD JUL!!!!Kram

  3. God Jul önskar,Bo.

  4. GOOOOD JUUUL!!:D

  5. WD och Queenie som sett ljuset med ögon som glimmar önskar Aniara en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.Vi tänker med andakt på alla i dessa dagar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s