Hönsmamman får sms

"Allt bra här! Är på väg till Fortaleza nu. "
Ah, tänk så litet som behövs för att en hönsmamma skall få fatt på det lilla korn hon behöver för att hålla sig lugn.
Ett sms och storhönset kan på nytt förtränga att unge herr Son är ute på äventyr i Sambaland.
Konstigt det där med oro. Hur den liksom kopplas på och av, inte minst när det gäller de små liven. Det gäller att stänga av de livligare skikten av fantasin. En konst som tycks bli lättare med åren.
Svårare var det då sonen var ute på sina första ensamma flygeskapader till pappa i Portugal. Då gällde att ta till besvärjandet ritualer för att ha läget under kontroll.
Flygplanet skulle iakttas tills det blev till en prick i fjärran (eller försvann in i molnsmeten), sen paralyserat soffläge stirrandes på stora klockan och på tidschemat för alla mellanlandningar.
Och de var många, charterresorna till Algarve hade tillfälligt salmonellat bort sig då i slutet av 80-talet.
Nu landar han i Köpenhamn, nu sitter han i "passagerare-att-ta-hand-om rummet" med sin stora plastficka dinglande runt halsen. Och nu lyfter de, nu landar de – hoppas de håller rätt på honom där i Lissabon – och nu . . .
Sen ytterligare nån timme innan samtalet om lycklig framkomst äntligen kom.
Åh nej, nu har det gått fem timmar. Vad har hänt?
– Ja hm, vi åkte till stranden först.
Jag talar anno mobil här. Fasta telefoner. Sms? En förkortning för någon variant av sexuell läggning?
Ack, mitt fladdrande hönshjärta. För att inte tala om fjärilsmagen som med ojämna mellanrum hotade att vända sig ut och in.
Och inte puppade fladderinsekterna till sig bara för att pojkvaskern kommit lyckligt fram. Passar verkligen pappa honom ordentligt? Håller koll så han inte drunknar? Får han nån mat?
Att sorteras under avdelningen för idiotiskt hönseri.
 
Så här 15 år och åtskilliga längre resor senare är det förstås helt andra saker som oroar. Men inte lika ofta och inte heller lika intensivt. Det är väl det där med att släppa taget. Kycklingar som blir tuppar. Fjäderfän som flyger vidare. (Hör amatörornitologen tala.)
Och skall jag var riktigt ärlig, så är jag nog mest avundsjuk just nu..
Stränder, värme, vågor.
I en hängmatta, under en palm, sippandes på en härligt kall, söt, sur och stark Caipirinha.
Hög tid att dra från stan igen!!
 
 
För mer att sukta över se http://www.pbase.com/alexuchoa/fortaleza
Fixa till en caipirinha http://www.maria-brazil.org/caipirinha.htm (fast välj ett mindre töntigt glas!)

3 svar till “Hönsmamman får sms

  1. Hej tittar in här ,känner igen mig blir orolig undra vad som hänt om inte telefonen ringer vad gjorde dom förr då när den inte fans undra jag .du har en fin sida du med har en bra sommar. jo det var roligt att sonen kom hem men inte mycket man fick ser honm.Det är sina gamla pollare som han vill träffa dom är ju stora. så är det men roligt i alla fall.kom hjärna tillbaka.hittade ingen gästbok hoss dig.

  2. hej hallå på dej……åh vad jag känner igen mej…jag är helt såld på mobil å sms är så härligt att höra det pipa…o nån som har skrivit "allt väl vi har så kul"….. säger bara WOW…mvh Anitha

  3. *s* Himla bra skrivet! Igenkänningsfaktorn finns… även om min unge aldrig rest så långt *L* Hönseriet ingår kanske? 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s